Vilse i skogen
En onsdagskväll ringde min killkompis, jävligt full.
"-MALIN hjälp mig! Jag har gått vilse" sa han med gråten i halsen.
Jag; Ehm jaha? Var e dina kompisar, var e du, vad kommer du ihåg sist?
Killkompisen; - Jag lämnade mina kompisar i stan för att gå och hälsa på dig. Men nu sitter jag fast i en skog och hittar inte ut! (hör hur han börjar snyfta)
Jag; Okej, ta det lungt, vi löser detta. Jag går ut å letar efter dig.
Drygt 3 minuter från min lägenhet hittar jag killkompisen i ett litet busksnår (inte större än 10 x10 meter), gråtandes med jackan bak och fram. Livet är underbart ibland.
Kommentarer
